Bjäraryds Tyke ♥

första gången jag red Tyke var i början på september förra hösten. Man kan säga att jag va lite nervös efter alla historier man hört om honom. Hanna var med och hjälpte till och höll koll. Allt gick bra när vi gjorde iordning honom, han var kittlig men det enda han gjorde var att gå runt lite och höja benen när man skulle borsta dom.
Vi gick ut till paddocken och där tog det stopp när jag skulle sitta upp. Josse höll i honom, Hanna höll också i honom samtidigt som hon skulle hjälpa mig upp och Emma stod på andra sidan så han inte skulle kunna snurra runt. Det tog ungefär en halvtimme för att få upp mig. När jag väl kommit upp va jag ganska nervös för hur resten skulle gå. Han hade ju innan fått smeknamnet Psyke. Vi började med att ha honom i lina på volten, men efter ett tag släppte Hanna oss. Det gick ganska trögt för man kunde inte ha spö på honom och jag våga knappt använda skänklarna. Vi hade också fått instruktioner med att bara skritta och trava då han blev dampig i galoppen.
Men i slutet var jag endå ganska nöjd, för jag hade suttit kvar och han hade inte freakat loss.
3 september, andra eller tredje gången jag red honom.

Den första veckan red vi bara i paddocken och lite på travbanan, men till helgen våga vi på oss en tur ut i skogen med Hanna och Skottis. Det gick faktiskt jättebra och han verka tycka det va spännande att få komma ut i skogen. På en sträcka hade Skottis fått upp tempot ordentligt i traven så Tyke och jag kom efter så då började han galoppera. Trodde att han skulle börja bocka eller nåt då men han gjorde ingenting.
Efter det blev det ganska många uteritter och all daglig motion börja han få lite bättre kondis också. Efter ännu nån vecka kunde man sitta upp helt själv utan att han gjorde nånting. Det va så kul att se alla framsteg!
I november började vi med Hannas hjälp att köra lite monté nere på travbanan. Tränade och klockade ungefär en gång i veckan. Han är himla lättlärd och efter bara en-två gånger fattade han vad han skulle göra. Vi tog en paus för det blev mörkt så tidigt.
11 november

Det va under jullovet vi verkligen utvecklades tillsammans. Vi åkte och tränade i ridhuset ungefär varannan dag och det gav verkligen resultat. Blev mycket bättre i formen och lärde sig mer. Blev också ganska mycket hoppning och bomarbete. Han hade verkligen talang och sprången i sig och han tyckte det va kul.
Han hade väldigt svårt att fatta rätt galopp, men efter att ha tränat med det ca 3 gånger hade han lärt sig det också. Han blev mycket stadigare i galoppen också så började galoppera på mindre volter och korta ner den.
Första gången vi hoppade studs förvånade han oss allihopa med att fatta även det direkt.
Efter nästan  varje pass i ridhuset släppte vi honom så han fick rulla sig och han såg alltid så nöjd ut när han fick göra det!
Efter lovet började vi hoppträna. Blev tyvärr bara en gång för emellan var det besök hos veterinären före att kolla hans ben då han varit stel i ena varvet. Dom kunde inte hitta vad det var men han fick en behandling och efter det skulle han få medicin i två veckor och under den tiden fick han bara skrittas en timme varje dag. Snacka om att han var en tickande bomb efter bara tre dar!
Under återbesöket efter dom två veckorna blev det bestämt att han skulle opereras. Han fick stå kvar en vecka på ledholmen efter det sen kördes han upp till Gabeljung där han nu ska få stå och vila sig.
bilder ifrån 8 januari, fotade av Hanna




Bästa ponnyn!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0